Här hittas sevärdheter och utflyktsmål. På kartan nedan finns sevärdheter markerade och beskrivande text under kartan.

Vånga – vackert och varierat landskap med rik historia
Kombinationen av skogen, jordbruksbygden och de stora sjöarna gör att Vångas natur är artrik och vacker. Mer information om naturen och Vångas historia kan du hitta via menyn till höger. Nedan följer några av sevärdheterna i Vånga (i bokstavsordning). Vissa av platserna är markerade med nummer på kartan andra är bara färgkodade efter typ.

Badplatser
Det finns inga offentliga badplatser i Vånga, men strax utanför sockengränsen vid sjöarna Mårn och Roxen finns allmänna bad. Vid Grensholm finns möjlighet att bada men det går inte att köra bil ända ner till badet.

Bergsbruk
Det finns många gruvhål i norra och östra delen av Vånga som vittnar om att bergshantering varit en viktig del av försörjningen i forna dagar. När bergshanteringen började här är inte känt, men det finns bevis på att det bröts järnmalm under tidig medeltid i bygden. 1480 levererade biskop Henrik Tidemansson järn från Vånga till byggandet av Linköpings domkyrka. Den intensivaste perioden av järnhanteringen var från mitten av 1500-talet till början av 1800-talet.

Förutom de många järngruvorna finns också rester efter en koppargruva i närheten av Lada (1) och en silvergruva i närheten av Planterhagen (2). På kartan finns gruvorna i Tolskepp (3), Storgruvfältet (4) och Glansgruvan (5) utmärkta. Förutom gruvhål finns lämningar efter hyttor, slagghögar och kolbottnar.

Fornborgar
Det finns flera rester av fornborgar i trakten som visar på att Vånga haft en strategisk betydelse beläget mellan sjöarna Roxen och Glan. Ruinen efter den medeltida borganläggningen Ål finns på Slottsudden (6).

Glans kalkbrott
Platsen är som en magnifik utomhussal (7). Lodräta kalkbergsväggar stupar brant ner mot grönskan där blommor, lavar och mossor växer. Mångfalden i naturen är ovärderlig, här växer bland annat sällsynta orkidéarter.

Kalkbrytningen vid Glan har månghundraåriga anor. Den startade på 1600-talet då man behövde kalk till framställning av järn. På 1800-talet började kalk spridas på åkrarna som jordförbättringsmedel. I dag andas allt urskog och frid. Endast en rostande järnvägsräls vittnar om den aktivitet som en gång rådde här.

Grensholm
Grensholms herrgård är ursprungligen från 1600-talet men idag av karolinsk karaktär med omgivande fransk park med spegeldamm (8). Ett stort antal torp finns på ägorna, många uppförda i sten av dalkarlar under 1700-talets mitt. Den senmedeltida huvudbyggnaden i sten byggdes om till gårdskapell under 1500-talet. Gården har välbevarad ekonomibebyggelse från 1700- och 1800-talen.

Rövarebergsgrottan
Grottan är belägen på den jökelsprängda sidan av bergsmassivet söder om sjön Hälen (9). Grottan är 12 meter djup och 4 meter hög med en trång ingång. En sägen berättar att en flicka blev bortförd av rövare till grottan. Hon hölls i fångenskap där under flera år. Tillslut lyckades hon fly och tog sig till Gamlebyn där hon föll ihop och dog av utmattning.

Vångaleden
Vångaleden finns i västra delen av Vånga (10). Leden är drygt 10 km lång och passerar bland annat de gamla gruvorna i Tolskepp. En detaljerad karta över Vångaleden hittar du via länkarna uppe till höger.

Veteklint
Från toppen 124 meter över havet har man en fin utsikt över bygden (13). Toppen användes förr för vårdkasar som signalerade om fiendeangrepp. Här finns också rester av en gammal fornborg.

Vånga hembygdsgård
Vånga hembygdsförening har flyttat och återuppbyggt ett antal historiskt intressanta byggnader från trakten (11). Sista söndagen i augusti anordnas den välbesökta hembygdsdagen då gamla tekniker och hantverk visas.
Vånga hembygdsförening har även ett intressant arkiv som belyser bygdens historia. Förutom information om bygdens historia så finns här också ett omfattande arkiv om Vångas befolkning under flera århundraden.

Hembygdsföreningen har mycket aktiviteter under året, program hittar du här.

Vånga kyrka
I Vånga finns två kyrkobyggnader (12). En som fungerar som kyrka idag och en som tidigare har varit kyrka och under några år var gravkapell, men som nu sällan används. Den gamla kyrkan från 1200-talet helgades åt S:t Olof och rester av den finns kvar öster om den nuvarande kyrkan.

Vånga kyrka uppfördes år 1866, men 1959 träffades kyrkan av blixten, vilket bara lämnade ytterväggarna kvar.
Även kyrkklockorna förstördes i branden, men gick att återanvändas då de nya klockorna göts.
Kyrkan återuppfördes sedan efter de ursprungliga ritningarna men med lite modernare inredning.

Altaret är utfört av Stjärntorpsmarmor, vilket är Vångas egna stenart. Dopfunten i kyrkan är daterad 1661 och är troligen tillverkad i Vadstena eller Skänninge. Altartavlan föreställer Jesus, en knäböjande Tomas och lärjungarna och är målad av Johan Krouthén år 1892.