Vångas Historia

 

 

Den stora och ståtliga kyrkan i gotisk stil byggdes 1864-1866 efter ritningar av professor F.W. Scholander. Den lär ha haft 700 sittplatser, men då satt man säkert riktigt trångt. Vid ett åsknedslag 1959 totalförstördes kyrkan och endast murarna stod kvar. En del av inventarierna räddades av modiga ortsbor. Två år senare återinvigdes kyrkan. Den gamla kyrkan från 1200 talet var helgad åt Sankt Olof. Den revs i slutet av 1800-talet. Endast koret är bevarat och användes under många år som gravkapell. En del inventarier flyttades över till nya kyrkan. Den gamla kyrkdörren finns bevarad på Statens Historiska Museum och lär vara tillverkad av en östgötsk mästare på 1200-talet.

 

Många gruvhål i norra och östra delen av Vånga men även i Tolskepp vittnar om bergshantering i forna dagar. Till Vånga Bergslag hörde även hemman i Risinge, Kullerstad och Kimstad socknar. När bergshanteringen började här vet man inte, men man har kommit fram till att det bröts järnmalm under tidig medeltid i våra bygder. 1480 levererade biskop Henrik Tidemansson järn från Vånga till byggandet av Linköpings domkyrka. Biskop Tidemanson lär vara född i Tolskepp. Han dog 1500. Bergslagsprivilegierna för Vånga drogs in 1830. Förutom de många järngruvorna finns också rester efter en koppargruva i närheten av Lada och en silvergruva i närheten av Planterhagen. Brytningen vid de två sistnämnda gruvorna skedde från slutet av 1500-talet. Förutom gruvhål finns lämningar efter hyttor, slagghögar och kolbottnar. På Veteklint, Råklinten och Lövnäs (Suggebo skans) finns lämningar efter borgar.

 

1860 hittades en spiralring av guld samt åtta brakteater (medaljliknande hängsmycke av guld) i ett kärr vid Torlunda. Fyndet är daterat till folkvandringens dagar och finns bevarat på Statens Historiska Museum. 1939 hittades på Grensholm ett båtyxkärl. Båtyxkulturen från yngre stenåldern kännetecknas av att de döda begravdes liggande på ena sidan med uppdragna knän och som gravgods fått med sig båtformiga stridsyxor, hålslipade flint- eller stenmejslar och halvklotformiga lerkärl med instämplade band eller vågformiga mönster, på de äldsta bildade av snörintryck. Båtyxekulturen hör till de snörkeramiska stridsyxkulturer som omkring 2000 f.Kr. från sydöst utbredde sig över norra och mellersta Europa. Fyndet finns bevarat på Statens Historiska Museum.

 

På 1940-talet fanns det 6 folkskolor i Vånga. Idag finns två dagis och en skola för låg- och mellanstadieelever. Högstadieeleverna får sin undervisning vid Mosstorpsskolan i Skärblacka. Gymnasieeleverna åker till Finspång, Norrköping eller Vreta Kloster.

På 1950-talet fanns 7 livsmedelsaffärer i Vånga. Idag ligger närmsta livsmedelsaffär i Skärblacka belägen 8 km från Vånga kyrkby.